I onsdags bar det då äntligen iväg mot landet down under. Efter sammanlagt 22 timmars flyg, fyra flygplatser i tre världsdelar samt x antal tidszoner var vi till slut framme i Sydney. Kan ju tillägga att det var två väldigt ledbrutna, extremt trötta tjejer som klev ut från flygplatsen klockan tio på förmiddagen (midnatt svensk tid). Masade oss in i en minibuss som tog oss raka vägen till vårt förhandsbokade hostel. Det var väl ingen hit direkt, inte överdrivet fräscht och det ligger i ett ganska suspekt och nedgånget område - slutsats: lita aldrig på fotona de lägger upp på internet. De ljuger. Men bara att få sträcka ut benen (efter att ha suttit i tio timmar bakom en gubbe som fällt ner sitt säte så man fick krångla ihop sig som en ormmänniska för att få plats) var faktiskt all kinds of wonderful.
Sedan var ju våran utmärkta plan att försöka hålla oss vakna till kvällen så att vi kunde vända rätt dygnet. Väldigt smart. Vi klarade oss till klockan tre, då vi slängde oss på sängarna och sa att vi kan väl bara vila lite? Vilan blev dock till sömn som blev till någon slags koma som varade i ETT. DYGN. Japp, 27 timmar för att vara mer exakt. Det innebar ju alltså att vi sov bort hela fredagen och lördagen, bra där. Men men, idag var det nya tag som gällde! Upp tidigt och sen ut och kolla in staden lite var tanken. Och det slutade med att vi i princip gick runt hela Sydney, operahuset, Harbour Bridge... Med ett stopp för lite Mickey D's. Något jag gillar med den här staden är att det finns många fina parker så att man kan komma undan från trafiken lite, och att det är gatumusikanter överallt man går. Och inte sådana där som sitter och freestylar lite heller, utan riktigt duktiga musiker.
Vi hittade också ett otroligt mycket mysigare hostel som vi ska flytta in på i morgon. En vecka framåt kommer vi i alla fall att stanna här i Sydney. Så mycket mer blir det nog inte, eftersom allt är så sjukt dyrt här... Eller vad sägs om en liter yoghurt, 60 spänn..? Så fort vi har hittat en bil att bo i drar vi alltså. Vart det bär av får tiden utvisa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar